jc - ibland saknar man mer
ikväll är det en stor saknad av min bästa vän. min underbara älskade andra halva.
ibland känns saknaden mer än andra dagar.
tänk om tiden hade gått vrida tillbaka, få vara elva igen och få min största dröm uppfylld igen - och få min bästa vän. jag hade aldrig ändrat på något, våra motgångar gjorde oss starkare, lika så våra medgångar. från att inte ha något band emellan oss till att förstå varann utan och innan.
tyvärr går inte tiden vrida tillbaka, jag kommer aldrig träffa dig ingen, någonsin.
jag kommer aldrig sluta sakna dig och det har inte gått en enda dag utan att jag ägnat dig minst en tanke!
jag minns våra duster, både i skogen, stallet och på banorna. men du var nogrann med att aldrig skada någon, och du charmade de flesta.
det finns bara en sak jag ångrar och det är då vi gick till det utvalda stället, jag lämnade över dig till pappa som skulle följa med eftersom ni var goda vänner och du hade ju din havre hink. men vad jag ångrar är att jag var så rädd för det som skulle ske att jag var tillräckligt handlingsförlamad och klappade dig inte ens en sista gång. jag skulle ha gett dig ett stor kram och berättat hur mycket jag älskar dig! hur mycket du betyder! istället åkte jag rakt hem och då brast det. varför var jag så feg att jag inte ens kunde ge dig en klapp? för min största rädsla är att du trodde jag övergav dig bara för att det var dags för ett avslut, ett sista hejdå.
önskar att du kunnat prata och berätta vad som var fel och varför du hade ont. men ibland är det tydligen inte tänkt att bli bra, och vem kan vara så egoistisk och behålla sin bästa vän som lider bara för att man själv är rädd för avslutet?
idag är det över ett år sen vi sågs och det gör fortfarande lika ont. vissa dagar mer och vissa andra dagar mindre. men det känns. jag ägnar dig en tanke varje eviga dag och du kommer alltid vara världens finaste!
rip pocahontas 1997.05.24-2010.07.02
Kommentarer
Trackback
